Ringmärkningen vid Limsjön pågår några dagar i veckan under juli-september, dock ej vid regn. Jobbet görs av en licensierad ringmärkare och ett antal assistenter.

Som åskådare har man en unik möjlighet att på riktigt nära håll få se våra fåglar. Om ringmärkarna har tid, berättar de gärna både om ringmärkning och fåglarna.

Grupper som önskar guidening bokar detta hos Inga-Lill Paulsen Andersson tel 0243-230369.

Näten sätts upp i första gryningsljuset. De vittjas varje halvtimme och plockas ner frampå förmiddagen. Vid "kvällsmärkning" sätts näten upp på eftermiddagen och tas ner när det blir mörkt.

Blåhake. Foto Lars Nilsson

Fåglarna artbestäms och får sin ring. Ringens storlek och vikt är kalkylerad efter fågelns bentjocklek och fågelns vikt. Den är tillverkad i aluminium. Att bära ringen innebär en tyngd för fågeln som kan jämföras med att som människa bära ett armbandsur. Varje ring har sitt eget nummer, som blir fågelns id-nummer, och en adress till landets ringmärkningscentral.

Fåglarnas allmäntillstånd bedöms genom att man kollar hur mycket fett som syns under dunet. Vinglängden mäts och de vägs. Dessa uppgifter förs in i ett protokoll och rapporteras till ringmärkningscentralen på Naturhistoriska Riksmuseet.

Det krävs en hel del kunskap för att kunna plocka en fågel ur nätet utan att skada den. Assistenterna har en lång tid jobbat under uppsikt av en van "fågelplockare" innan de får göra det självständigt.

För att få märka fåglar krävs stora kunskaper om arterna. Efter flera års jobb som assistent, praktik på en fågelstation och rekommendationer från andra fågelmärkare får man sin licens.

Om man hittar en död fågel som är ringmärkt ska ringen skickas in till Naturhistoriska Riksmuseet med uppgift om var man funnit fågeln och dödsorsaken om man vet den. Så småningom kommer ett svar med uppgifter om var fågeln är märkt och om den har blivit återfunnen vid något tillfälle

Vägning. Foto Bogdan Persson