I vinter kan Du räkna dina fåglar i trädgården och vara med i en riksomfattande inventering som genomförs av Sveriges ornitologiska förening.

 

 

Syftet med denna vinterfågelräkning är att kartlägga de övervintrande fåglarnas utbredning i landet och också öka allmänhetens intresse för fågelskydd genom utfodring av de kvarvarande fåglarna under den bistra årstiden. Sen får Du en fantastisk underhållning i trädgården på köpet!

 

Hur hjälper man fåglarna på vintern?

Det bästa sättet är att stödutfodra dem hemma i trädgården, eller i naturen där det finns fågel.

Ett fågelbord eller någon form av fröautomat är bra att ha. Det finns en massa varianter på hemmabyggen som fungerar bra. Några har tillverkat en automat av en upp- och nervänd s.k. Petflaska. Andra använder hinkar eller bygger ett foderbord av spillbitar av trä.

Alla sätt är bra så länge fröerna håller sig på plats och fåglarna inte har möjlighet att trampa omkring i maten. Det är framför allt Domherre och Grönfink som visat sig vara känsliga för de sjukdomar som kan spridas via fågelbordet. Salmonella är den sjukdom som kan ta kål på vissa svaga fågelindivider. Risken för spridning är minimal ifall man gör en automat där fåglarna inte kan bajsa i maten. Det kan tilläggas att en människa med normal vardagshygien kan känna sig helt lugn, och smittas inte av fåglarnas salmonella.

 

Vilket foder skall man använda?

Eftersom det finns många olika slags övervintrande fåglar med olika typer av näringsbehov och näbbkonstruktion, är det bra om man använder olika slags fröer.

De traditionella är solrosfrö, havre och hampfrö.

Min favoritblandning är ungefär 80 % solros, 15 % havre och 5 % hampfrö.

Då kan var och en få sitt och fåglar av olika slag lockas till trädgården.

Jordnötter är också delikata för småfåglarna (och skatorna). Problemet är att plastpåsen man köper dem i, som regel brukar gå sönder. Därför är en specialautomat att rekommendera.

Gammal frukt bör få sitta kvar på träden där hemma. Paradisäpple och rönn och alla andra fruktbärande träd och buskar, lockar sidensvans och trast.

Sen får man inte heller glömma talgen!

Vissa fågelarter är mest förtjusta i späck eller talg. Det finns att köpa antingen som råvara eller i form av talgbollar med inblandat frö.

 

Var skall man mata?

I trädgården är det bäst om det finns något buskage i närheten av utfodringsplatsen. Fåglarna vill ha möjlighet att kunna gömma sig under måltiden och då passar ex.vis en vinbärsbuske eller ett fruktträd bra.

Om Du matar i skogen är det också bra om det sker i ”skymundan” men platsen skall vara lättillgänglig för besök och utfodring.

 

Vilka fåglar kommer till trädgården?

Ifall man anstränger sig med bara något som nämnts här, är det stor chans att man kan räkna in ett 15-tal fågelarter i trädgården.

Solrosorna gillas av alla fåglar, bl.a. talgoxe, blåmes, talltita, entita, tofsmes, grönfink, bofink, bergfink, nötväcka, domherre, pilfink och gråsparv.

Havren föredras av främst gulsparven.

Korn är till för framför allt pilfink och gråsparv.

Hampfrö gillas helst av de fåglar som har liten näbb, d v s grönsiska, gråsiska och stjärtmes.

Jordnötterna föredras av blåmes och talgoxe.

Talgbollarna är också till för dem som är duktigast att hålla sig kvar på en snurrande boll, d v s talgoxe och blåmes. Även hackspetten kan bemästra talgbollen.

Späcket och talgbiten gillas av alla mesarna (även svartmes)och trädkrypare samt större och mindre hackspett.

Fruktträden och bärbuskarna lockar övervintrande koltrastar, björktrastar och kringstrykande sidensvansar.

 

Kommer det också mer sällsynta fåglar till fågelbordet?

Javisst!

Det finns några långväga fågelarter som kommer till oss när maten tagit slut i deras normala övervintringsområden. Sidensvansen är en sån art, men även tallbiten som också är en ”rysk” fågelart kan invadera när vi har gott om bär på ex.vis rönnen.

Nötkråkan är en annan art som kommer från Sibirien och just i år finns det ganska gott om den i Dalarna. Den föredrar framför allt de planterade prydnadsträden Cembratall som har stora kottar, men på vintern gillar den också fågelbordens solrosfrö.

Sen finns det några arter som tack vare det mildare klimatet, tycks vilja etablera sig i Dalarna.

Steglitsen (en otroligt färgrann fågel) och stenknäcken hör till dem. De gillar också fröerna i trädgården.

Gråspetten är kanske den fågelart som intresserat flest fågelmatare i Dalarna under senare år.

Från att ha varit extremt sällsynt i våra trakter, har den blivit en dagligen förekommande art på mångas talg och fågelbord.

Turkduva är en annan art som kommit hit söder ifrån och kan ses i tätbebyggt område.

 

”Skräpfåglarna” då?

Hm!

Man får räkna med såväl kaja som skata och kråka samt tamduva vid trädgårdens fågelmatning.

Ta en titt på skatan så får Du se en av landets vackraste fåglar!

 

 

De kan bli ganska närgångna, men det är ju naturligt, liksom de försvinner när vårens häckningsbestyr tar över.

Men sparvhöken?

Den är ”kronan på verket”!

Det är den fågelart som tillsammans med sparvugglan har förmåga att slå sitt byte vid fågelbordet.

När de kommer på besök vet man att balansen i den lilla natur som trädgården representerar, fungerar.

Det blev nästan 40 fågelarter!?

Hoppsan!

Ändå har jag säkert glömt några.

Sen är det här med fågelholkar också intressant.…

Men det får vi ta en annan gång!

Lycka till i vinter!

Staffan Müller/ 070-322 23 45