Häckningar fram t.o.m. 2011.

Häckningsresultat för storholksprojektet år 2011 för Leksands kommun.
2 lyckade lappugglehäckningar med 7 ungar.
19 lyckade slagugglehäckningar med 42 ungar och 4 märkta vuxna honor. Dessutom två misslyckade häckningar.
2 lyckade kattugglehäckningar med 6 ungar och en misslyckad häckning.
1 pärlugglehäckning med 5 märkta ungar.
22 lyckade tornfalkshäckningar med 100 ringmärkta ungar.Där misslyckades två häckningar
Sammanfattningsvis kan sägas att det blev ett någorlunda normalt år för slagugglorna, men det var ovanligt små ungkullar.
Lappugglorna hade ett normalår. Kattugglorna hade återigen ett dåligt år.
Glädjande nog fick vi en pärlugglehäckning, där ungarna kunde märkas, och det var många år sedan senast.
Tornfalken lyckades bra med häckningarna, och hade ett genomsnitt på 4,55 ungar per lyckad häckning.

---

Fågelklubbens storholksprojekt, 1988 - 2004

Gunnar Lind

Stora holkar har funnits länge i Leksandsskogarna och redan på 1950-talet hade förf. tillsammans med D.I. Hedberg och J-E. Petters inemot 300 ex utplacerade. Huvudparten var uppsatta för knipor och mindre ugglor men även slaguggleholkar ingick i serien.

I området omkring Rälta och Sjöbotten hade P.F. Nyholm åtskilliga uggleholkar och i SV delen av kommunen hade N.Pers satt upp holkar. Dessutom fanns ett antal storholkar uppsatta av andra personer.

I slutet av 1970-talet fick vi ca 40 AMS holkar som S. Stenberg och jag hängde upp. Det var mycket stora trälådor och en del av dem fungerar faktiskt fortfarande.

Då större delen av ovannämnda holkar börjat förfalla kom S. Stenberg, i slutet av 1980-talet, med ett förslag att fågelklubben skulle sätta upp en serie stor-holkar. Förslaget antogs och i en hast snickrades ett antal holkar, jag tror det var ca 30 ex, som sattes upp till säsongen 1988.

 

Mer än 200 holkar

Det blev genast några häckningar i dessa holkar så arbetet fortsatte och mot mitten av 1990-talet hade vi över 200 holkar utplacerade.

I början satte vi holkarna dels på hyggen dels inne i skog och i skogsdungar. Vi såg dock mycket snart att holkar uppsatta på ensamstående träd ute på hyggen föredrogs av fåglarna och sedan har huvuddelen av holkarna hängts upp på öppna hyggen.

B. Persson har sedan kompletterat hyggesholkarna med 26 holkar uppsatta på ängslador i anslutning till jordbruksmark i olika delar av kommunen. Hittills har endast 3 häckningar skett i dessa holkar.

Tornfalkshona. Foto Bogdan Persson

 

Inventeringsgrupper

Från början var holkserien helt inriktad på tornfalk men ganska snart visade det sig att holkarna även passade utmärkt för slaguggla.

Holkserien delades upp på sex inventeringsgrupper, oftast bestående av två personer, som skulle kontrollera holkarna två gånger på våren, första gången i slutet av april och andra gången i månadsskiftet maj - juni. Äggantalet skulle räknas och vid en senare kontroll antalet flygga ungar.

Alla kontrollanter har emellertid inte fullföljt programmet och således har alla äggkullar inte räknats.

Mellan åren 1988 - 2004 har 237 häckningar av tornfalk och 199 slag-ugglehäckningar kontrollerats i holkarna. Dessutom har även häckning av hökuggla, kattuggla och storskrake konstaterats.

 

Tornfalk

Tornfalkarna har i medeltal under åren lagt 4,7 ägg / kull, vilket är baserat på 164 kullar där äggantalet är känt. Variationen mellan åren har varit 3,7 - 5,8 ägg / kull, vilket speglar födotillgången och då i synnerhet smågnagare.

Av de totalt 237 kullarna har 40 övergivits eller blivit förstörda av någon anledning. I flera fall har mård konstaterats vara orsaken till misslyckandet.

Av de misslyckade häckningarna har alla förstörts eller övergivits på äggstadiet.

Efter det att äggen kläckts har ingen kull försvunnit. Tornfalkarna lyckas alltid mycket bra med att föda upp ungarna och i stort sett når alla framkläckta ungar flygg ålder.

De 237 häckningarna har resulterat i 905 flygga ungar. Räknat per lyckad häckning blir det ett snitt på 4,58 ungar / kull. Om man i stället räknar per påbörjad häckning blir det 3,81 ungar / kull.

 

Slaguggla

Slagugglorna har inte kontrollerats lika ingående som tornfalken.

I början var det flera inventerare som hade stor respekt för ugglorna och de vågade inte kontrollera äggantalet och därför har vi endast data från 98 av 199 kullar.

De 98 kullarna har innehållit totalt 296 ägg vilket blir 3,02 ägg / kull i genomsnitt. Snittvärdet under olika år har varierat mellan 1,8 och 4,1 ägg / kull.

Slagugglorna har inte misslyckats med häckningen i lika stor utsträckning som tornfalken. Endast 16 häckningar har spolierats och i flertalet fall beror det på predation av mård.

Totala antalet flygga ungar genom åren är 435, plus 4 kullar som ej blivit kontrollerade. Genomsnittsvärdet blir då 2,2 flygga ungar / kull.

 

Holktrogen

Alla tornfalk och slaguggleungar har ringmärkts och även ett 30-tal slagugglehonor har försetts med ring.

Det är mycket intressant att "följa" dessa honor och se hur de alternerar mellan olika häckningsplatser.

En del håller troget till i samma holk år efter år medan andra byter boplats ofta, några varje år.
Flertalet håller emellertid till inom ett begränsat område och flyttar mellan närbelägna holkar, ofta endast något hundratal meter upp till några km.

 

Dyster framtid

Trots att holkprojektet varit lyckat ser framtiden ganska dyster ut, speciellt för tornfalken.

De stora öppna hyggena håller på att beskogas och när ungskogen blivit 2 - 3 meter hög attraheras falkarna inte längre av hygget. De vill ha stora öppna ytor och nutidens mindre hyggen med många kvarstående träd och träddungar är inte lika attraktiva.

Dessutom har holkbeståndet varit ganska nergånget, men under senare år har ett stort antal holkar bytts ut, men ytterligare holkar behövs på nya lokaler. Sedan är det bara att hoppas att tornfalkarna godtar de nya alternativen.

• Se facit för 2010 här